Ingen mår så bra som jag...
Det har varit en jobbig och intensiv väg men se här jag står fortfarande och ett leende på läpparna, fan vad jag är grym!! Tack ni underbara vänner och familj som funnits där och hjälpt mig. Ni är underbara <3
Idag ska jag ner till Adrians farmor och farfar, hahah skumt och inte säga svärföräldrarna =P Men de kommer typ alltid vara min familj iaf =) Me like them alot!
Ska iaf tvätta och njuta lite i solen hade jag tänkt. Sen ska jag bara gör det som faller mig in, japp jag är tillbaks =)
Puss på er
samma lika..
Idag har jag sååå mycket att göra så jag knappt vet hur jag ska få allt och gå ihop. Vill helst av allt försvinna en stund och komma tillbaks när allt är över. Men så funkar det inte!
Känner mig ledsen idag och jag skulle gärna vilja gråta en sväng, men illamåendet tar över och allt blir bara en röra.
Usch vad jag är trött på att sitta och tycka synd om mig själv men jag vet inte hur jag ska komma loss. Är pigg och tycker livet funkar en stund sen faller man tillbaks till det mörka och tråkiga igen.
Hoppas verkligen på att det blir bättre snart, för jag vill kunna skratta och ha damp och allt sånt som jag mår bra av!! Jag längtar efter den dagen. Den lär ju finnas där framme någonstans.
Det är snart dags för att styra sig till badkaret och fräscha till sig, ska till mamma och fira henne. Kan bli skönt och komma iväg. Bye...
Sista morgonen...
Idag började jag morgonen väldigt trött, ville helst bara krypa ner under täcket men det fanns det ingen tid för. Näpp skolan väntade och jag måste verkligen fokusera på den. Det är en av de saker som gör att man håller sig över ytan.
Var på föreläsning om Empati och det var rätt intressant. Men jag hade tankar på annat håll så kommer inte ihåg riktigt allt. :S
Fick senare ett telefonsamtal som bekräftade att allt var över för ännu en gång. Undrar hur många gånger man får den ha den här känslan i sin kropp, troligen tills jag bestämt att det ska vara över. Jag vill att det ska vara över, varför är det inte såååå lätt. Jag borde vara trött men endå glad men jag är bara ledsen. Kan inte känna något annat än sorg för det som skulle kunnat varit. Jag känner mig halv och övergiven!! Jag har förlorat min själskamrat.
Men jag ska blicka framåt och ta små myrkliv framåt och försöka bygga upp allt som raserats under denna tid och jag vet att tid är det som läker alla sår. Med lite hjälp av plåster förstås =)
Jag har jätte fina vänner runt omkring mig som jag är så tacksam för att ha. Ni är underbara <3
Ska se allt det positiva och försöka hålla mig i den riktningen, jag tror på mig själv så det ska gå bra..
Nu ska jag ut på balkongen och andas in lite luft och njuta av de solstrålar som finns just nu.
Puss och kram
Nu har det hänt..
Idag ska iaf jag och syrran åka till mammsen och fika och lite sånt, skönt och ha saker och göra. Få se om man kan få i hop en kubb hos hanna senare, hade varit skoj. Men en bakis fredrik och två galna mammor kanske inte blir det bästa =P hahah vi får se helt enkelt!!
Ut i solen ska jag nu, puss på er!!
Solen och allt...
Hanna och jag en vårkväll =)Japp igår var det valborg och jag hängde med min allierade Hanna. Vart lite mat och lite eld och lite raketer, de var jätte fina föresten. Annars så är det fötterna i taket och huvudet i golvet men det blir bättre.
Jag har ju kommit på att jag faktiskt fortfarande är rätt bra och att jag kan fixa allt med lite snubblingar på vägen, men sedan gå vidare. Nää jag har jätte bråttom nu, ska passa the twins om typ fem.
Puss och kramen
